Med rätt att lukta illa...?

I Dagens Nyheter finns en sida - eller avdelning - i tidningen som kallas för "Namn och nytt". En lätt humoristisk sida med diverse olika skribenter som inte ser på verkligheten med särskilt allvarliga ögon. Ibland är det lustiga anekdoter från "Namn och nytt:s" historiska arkiv. Ibland är det dagsaktuella notiser från världen i övrigt som kanske inte riktigt platsar i övriga delar av DN. En av de återkommande kåserierna är "Swanberg swamlar på". En serie betraktelser över livet i allmänhet och Swanbergs syn på livet i synnerhet, med en stor portion självdistans.

Måndag den 27 augusti läser jag på nämnda sida, en kolumn skriven av Mats Lundegård som har titeln "Min rätt att lukta illa". Den saknar allt det självironiska betraktandet, all den självdistans som annars brukar finnas på sidan. Om jag ska vara snäll så kan jag kalla den ett försök till raljerande kåseri. Men försöket faller platt till marken och är en enda lång chauvinistisk gnällsång över manlighetens förfall. I mitt tycke inte det minsta rolig.

Det hela inleds med meningen:
"En av skillnaderna mellan män och kvinnor är att kvinnor har hy medan män får reda sig med hud, lärde jag mig en gång i tiden."
OK...? Det fortsätter:
"Långsamt och lite omärkligt har också vi män försetts med hy. Och kosmetikindustrin går igång och producerar dyra salvor också för oss."
Att det är kosmetikindustrin som vill tjäna mer pengar, tycker jag verkar vara en rimlig analys. Men när han sedan försöker sätta in det i en historisk kontext tabbar han sig rejält:
"Om man sedan urminnes tider kunnat sälja kosmetika för stora pengar till halva mänskligheten, nämligen kvinnorna, så är det förstås lockande att försöka utvidga verksamheten till att omfatta även den andra andra halvan, nämligen gubbarna."
Hur man nu definierar "sedan urminnes tider" är kanske en smaksak, men kosmetika för män har varit viktigt både hos egyptierna, grekerna och romarna för mellan 1500 och 3000 år sedan. För att inte tala om västeuropas "puderårhundrade" 1700-talet. Hr Lundegård fortsätter sin analys:
"För det första tror jag inte på skönhetsprodukter generellt. Det gör inte heller någonsin de hjälpligt vetenskapliga granskningar som de då och då utsätts för. Detta bryr sig kvinnor inte om. De köper oförtrutet trollerisalvorna och charlatanerna tjänar stora pengar. Jag tycker kvinnorna kan få hållas - bl a för att jag vet att varje annan inställning är absolut fåfäng. Dock förbehåller jag mig rätten att göra narr av dem när de kladdar med salvorna. Det har fallit sig härligt enkelt eftersom jag som man stått över all denna dårskap."
Här visar hr Lundegård att hans påstående om att han inte tror på skönhetsprodukter, backas upp av vetenskapen. Sen talar han om att kvinnor inte bryr sig om vetenskapen utan köper dessa produkter ändå. Vetenskap=förnuft=män. Vettlöst inhandlande av kosmetika=oförnuft=kvinnor. Det är i egenskap av man och därmed innehavare av förnuft, som han tydligen anser sig ha rätt att göra narr av kvinnor när de "kladdar med salvorna".
Men nu blir det obehagligt för hr Lundegård:
"Nu spörs om denna tingens ordning ska störtas över ända. Det spörs om kosmetikindustrins kampanjer kan kollra bort också oss män."
Jag undrar om "tingens ordning" är Lundegårds narrgörande av kvinnor eller om det är att man som 'man' inte står över "all denna dårskap". Uppenbarligen finns risken att också män kan bli bortkollrade av kosmetikindustrins kampanjer. Vi kan i alla fall lugnt luta oss mot hr Lundegård:
"Jag oroar mig inte för egen del, jag vet att jag står stålblank och i tillämpliga delar illaluktande."
Tryggt att veta...
"Men jag befarar att det finns bräckliga käril därute, män som inte förstår att verklig skönhet kommer inifrån, män som tror att lycka stavas scrubkräm. Orosmolnen hopar sig, det är alldeles tydligt. Också om de försöker framställa sig som väldoftande."
Avslutningen lämnar mig nästan andlös av ilska. Det är kvinnoförakt, manschauvinism och framför allt en idiotisk lektion i vad som är "en riktig karl". Ursäkta ett heteronormativt påpekande, men är det inte så att om män hade insett att "verklig skönhet kommer inifrån" så hade vi inte haft någon kosmetikaindustri? "Orosmolnen hopar sig." Ja, stackars hr Lundegård, manligheten är på förfall, den typ av manlighet du tror har funnits sedan "urminnes tider".

Jag blöter fingret och trycker det mot pannan. "Tssst!"