Grus i dojjan...

När småsaker lägger sig som grus i skon. Antingen slutar man gå, eller så tar man av sig skon och tömmer ut det som skaver. Annars har man efter ett tag ett sår som blöder.

Vi kunde prata om allt. Vi var värsta Little-familjen; fyllde i varandras meningar. Kunde på fester se på varandra genom rummet och veta vad den andre ville eller vad den andre menade.



Idag bara skaver det och är osynk.

Hur blev det så?