Countdown to nothing...

10... 9... 8... 7... 6... 5... 4... 3... 2... 1... 0! Gott nytt år!

Glada människor skålar och ropar till varandra. Okända och anonyma människor blir till varandras bästa vänner för en kort stund. Alla har lämnat 2007 bakom sig. På nära håll är förändringen stor; ett nytt år ligger framför dem som ett gigantiskt oskrivet blad. Från månen syns ingen skillnad. Jorden snurrar på som vanligt, som om ingenting har hänt.

Några dagar in på det nya året verkar månperspektivet stämma - ingenting har hänt. De grälar igen. Jobbet är åt helvete. Det är sårigt.

"Du tycker inte livet är roligt, va?" undrar hon.
"Det har sin ljuspunkter." svarar han.
"Men för det mesta är det inte roligt, eller?"
Han tittar på henne och bestämmer sig för att vara helt ärlig.
"Nej."
Hon suckar.
"Jag tycker det är jättetråkigt att jag inte kan ingjuta något hopp eller någon framtidstro hos dig."

Sen måste hon gå för att inte komma försent till jobbet. De lyckas alltid börja de här diskussionerna vid "fel" tillfällen. Tiden blir för kort och det som är outtalat växer på hög.

Han är trött. Vill bara sova och vakna när allt är bra. Men för att det ska bli bra måste man med öppna ögon ta sig igenom det jobbiga. Han vet inte om han orkar det.

Life is hard. After all it kills you.